Maj 2008Posted by Johanna Sat, May 31, 2008 16:45:21
Det har nu regnat nästan varje dag i en eller en och en halv vecka. Jag började säga regnperiod redan från början, men har hela tiden fått reda på att "det är inte regnperiod. Det är bara vanligt regn". Om man kollar upp i reseböcker när den officiella regnperioden är på Honshu (den stora ön där Osaka ligger) ska den börja runt 6 juni och vara i 4-5 veckor, men detta är ett datum som varierar eftersom regnperioden kan variera. Det alla går och väntar på är ett meddelande från NHK, Japans svt, att NU har regnperioden börjat, och detta meddelande har alltså inte kommit än. Därför är det vanligt regn som faller dag ut och dag in. Känns liksom ingen skillnad...
Johanna
Maj 2008Posted by Johanna Fri, May 30, 2008 18:11:41Japans relativt nya premiärminister heter Fukuda-san, och han verkar ändå vara en bra kille. Han är inte så poppis här. Folk verkar tycka att han är mesig. Men har har kommit med två bra förslag på senare tid:
1. Skippa slipsen på sommarenSom alla vet har välden lite problem med global uppvärming och Japan försöker minska det hela på olika små sätt. Ett sätt är att inte ha på sig skitvarma kläder när det är 35 grader, för om man inte har det behöver man inte speeda upp luftkonditioneringen så mycket. En fin spinoff på det hela är att man kanske också kan tona ner formellheten på arbetsplatserna och helt enkelt bara chilla lite
2. Inför sommartid/vintertid-systemet
Japan är ett mörkt land. Solen går ner redan klockan 19 på kvällarna, även mitt i sommaren. På vintern trillar den ner redan klockan 17. Men det är ljus hur tidigt som helst. Just nu är solen uppe vid typ 4.30. Så man har kanske bestämt sig för att ta en timme från morgonen, när ändå ingen är uppe, och lägga den till kvällen. Vilken fin idé.
Trevligt Fukuda-san!
Johanna
Maj 2008Posted by Johanna Fri, May 30, 2008 18:03:25Japan är känt för många saker här i världen, och en av dessa är väl självmord, eller hur? Det finns en bild av att japaner begår självmord ofta och av konstiga anledningar (konstiga = inte samma anledningar som svenskar). Jag har antagit att detta är en överdrift, som de flesta andra saker man hör om Japan i svensk media, men det verkar inte som det.
Japan ligger på plats nummer 9 i världen när det gäller antal självmord per invånare. (En massa gamla Sovjetstater ligger före.) Men det som jag tycker är läskigast är att det fortfarande, på något sätt, ses som en lösning på att ta sig ut trubbel man har hamnat i. Harakiri existerar helt klart fortfarande. Om man tabbar sig rejält och blir påkommen är självmord ett sätt att lösa det hela. En japansk nättidning som jag läste häromdagen hade en artikel om självmordsproblemet i Japan, och bredvid artikeln fanns en sådan här "Vad tycker du-mätning" med frågan "Do you think that suicide is an honorable way to atone for a crime or scandal?" Nu svarade ju de flesta nej, men bara att frågan fanns säger något om hur många kan tänka.
Jag brukade störa mig på skuldkulturen i Sverige, men skamkulturen förstår jag mig inte på. Jag kan aldrig förstå mig på skam och därför är det nog mycket i det här samhället jag inte kan förstå mig på.
Men självmordskulturen har utvecklat sig och blivit läskigare. Det har blivit ett stort problem på senare tid att personer som begår självmord gör detta med en ny sorts gas, en som man kan tillverka själv av vanliga kemikalier som man har hemma. Gasen sprider sig efter att personen har dött och andra som bara har råkat vara i närheten har också dött. Det har varit massor i tidningarna här, men det verkar inte avta.
Jag avslutar med lite kuriosa: Visste ni att om man begår självmord som japan tar man alltid av sig skorna först. Om man ser ett par skor stående på något konstigt ställe, till exempel mitt i skogen, ska man inte gå dit om man inte vill se en som har begått självmord. När jag har frågat varför det är så har ingen kunnat svara. De flesta har inte vetat att det inte är så överallt...
Johanna
Maj 2008Posted by Johanna Tue, May 27, 2008 15:35:22Huvudnyheten i Japan idag är en nyhet om en man som flög till Tokyo. När han kom till hotellet hittade han en liten metallåda med cannabis värt 1 miljon yen i sin väska. Han ringde polisen och det visade sig att lådan kom från Narita flygplats (Tokyos stora flygplats), närmare bestämt från tullen där.
Det var tänkt att tullen skulle testa sina knarkhundar och att en tullkille skulle gå igenom tullen med lådan. Men killen tänkte: "Fan, man skulle göra detta till ett svårare test i stället. Jag stoppar lådan i en av väskorna här på
bagagebandet i stället, så blir det liksom mer verklighetstroget". Killen stoppar i knarklådan i en väska och väntar. Efter ett tag: "Vänta nu här...vilken väska var det nu jag stoppade knarket i? Alla väskor ser ju likadana ut".
En intet ont anande man tar sin gamla väska, går igenom tullen, åker till hotellet och hittar lådan.
Hahahahahahahahaha
Maj 2008Posted by Johanna Mon, May 26, 2008 15:18:10
Det är så underbart väder just nu, 30 grader, lagom mycket sol, lite bris...regnperioden har inte börjat än tror jag, trots regnet i helgen, men när den börjar blir luften så fuktig att det är riktigt svårt att andas. Det officiella startdatumet för regnperioden är 6 juni tror jag, men det verkliga regnet kan variera ganska mycket. Förra året började det inte regna på riktigt förrän i slutet av juni, och vissa år har det inte regnat alls har jag hört.
Men tillbaka till solen: Jag älskar sol, svensk som jag är, men solen här är varm! Många här menar att solen är extra farlig och stark i Japan, men om jag ska vara ärlig tror jag inte att den är farligare än t.ex. i Sverige. Jag vet inte om det betyder något, men jag brukar till exempel bli mycket mer solbränd i Sverige än jag blir här, trots ihärdiga besök på stranden, men det säger kanske inget alls om hur strålningen är...
Vill man skydda sig mot solen är Japan det rätta landet. Här finns hela dräkter man kan trä på sig för att undvika att ens en liiiten stråle träffar en. Antisolkläder är vanligare än man tror. Det lustiga är att de flesta förklarar den japanska försiktigheten när det gäller sol med att man vill skydda sig från t.ex. hudcancer, men varför är det då bara kvinnor som skyddar sig?
Varenda barn och varenda kille är hur solbrända som helst, och jag tror inte att en kille här hade velat bli påkommen med solhandskar eller solparaply. Sanningen är så klart att det är snyggt att vara vit. En kvinna ska inte vara brun. Det finaste som finns är ett riktigt vitt ansikte. Ska jag vara ärlig ser jag helt klart det fina med det hela, men det slår ofta över till att se snudd på sjukligt ut. Har man råkat bli lite solbränd kan man köpa massor av bra vita hudkrämer som täcker över det läskiga bruna, eller de räliga fräknarna, och efter en rejäl omgång med vitsminkningen kan man helt klart se ut som om man har lite influensa.
Men det faktum att skönhetsideal varierar i olika delar av världen är väl gammalt som gatan. Själv försöker jag leta upp ett land där det är snyggt med en degig mage och dubbelhaka. Det måste väl finnas någonstans. Alla tips är välkomna!
Johanna
Maj 2008Posted by Johanna Sun, May 25, 2008 17:50:10
Det här är min favorit bland sumobrottarna: bulgariske Kotooshu (på kläderna här gör han reklam för bulgarisk yoghurt:-). Igår lyckades han, som första europée, vinna kejsarcupen. Inte illa!
Så, Kotooshu, om du läser min blogg och kan svenska: grattis från mig!
Johanna
Maj 2008Posted by Johanna Sun, May 25, 2008 17:30:31Jag tycker att det är de små detaljerna i vardagen som gör en lycklig som är hela livets sanna mening. Här är dagens lyckliga små detaljer:
En ny onsen
Henrik och jag hört rykten om att det byggdes en ny onsen i närheten av oss, bara kanske 10 minuter med cykel. För en vecka sedan började ryktena säga att den var färdig (onsen = varm källa), så idag gick vi ut på promenad för att hitta stället. Det visade sig vara ett jättetrevligt ställe, med fina utomhuspooler, flera olika sorters bastu, massagebad osv osv. Inträde: 700 yen för hela dagen. Eftersom det var nästan 30 grader idag var vi inte så sugna på att prova den direkt, men i vinter kan ni räkna med att det blir vårt andra hem.
Mariokart är bemästrat
Detta är mitt fina Nintendo DS (födelsedagspresent från storebror - tack tack). Jag har två spel till mitt DS varav det ena är Mariokart. Jag har spelat Mariokart mycket i mina dagar, men det här var verkligen svårt. Idag lyckades jag låsa upp alla banor och har ett helt nytt Mariokart. Grattis till mig! (Inte grattis till Henrik som börjar bli gaaaaanska trött på musiken i spelet).
Vi har underbara lakan
Jakten på underbara lakan tycker jag aldrig tar slut för min del, men just nu har den tagit en liten paus. Kolla in de här:
Detta är frottélakan från Nitori. De är så sköna att det är riktigt svårt att ta sig upp ur sängen på morgonen.
Men ni som känner mig vet att jag inte är optimist rakt igenom, så för att balansera dagens inlägg ska jag också ta upp några saker som ger mig krupp:
Dalarna
Vad är det som gör att vissa saker alltid ska symbolisera Sverige? Jag är så trött att jag snart begår mord på dalahästar, knätoffsar, folkmusik, midsommarstänger, akvavit...Är det verkligen svenskt? Räck upp handen alla som har en dalahäst hemma. Och nu alla som har en folkdräkt. Alla som kan nynna på någon traditionell svensk gammal dansvisa (nej, Magnus Uggla eller Tomas Ledin räknas inte!). En midsommarstång stöter man eventuellt på en gång om året, men ska jag vara ärlig har jag dansat runt midsommarstång på midsommar bara två gånger i mitt liv. Akvavit kan jag väl gå med på att jag hivar i mig lite då och då, men igen: Räck upp handen alla som myyyyycket oftare dricker öl, vin, drinkar, whisky, baily's än snaps. Vad är det som gör att man har ett sådant behov i Sverige att marknadsföra gammalt trams som ingen bryr sig om i stället för att marknadsföra det rikiga Sverige? Det riktiga Sverige är faktiskt inte så illa det heller.
Uttrycket "you're lucky"
Varje gång jag berättar för folk här (japaner OCH alla sorters utlänningar) att min man arbetar hemma och därför också är den som lagar mat, handlar, städar och allt annat som japanska hemmafruar gör, kommer "you're lucky" som ett brev på posten. VARFÖR? Jag arbetar heltid. Jag är alltid upptagen. Henrik arbetar så klart också, men han har väldigt mycket mer tid för hemarbete än jag har. Det är inte tur. Vem fanken skulle gifta sig med någon som satt hemma framför tv:n hela dagarna medan frugan var på jobbet. Att välja vem man vill dela livet med handlar väl om skicklighet. Så som folk reagerar verkar det som om förhållanden skulle vara någon sorts lotteri. "Åh, du fick en som kunde laga mat, vilken tur...jag råkade få en som bara kollar på DVD..." Tror folk att det är så det går till? Jag blir så trött på världen...ibland längtar jag till Sverige där ingen skulle säga att jag har tur för att min man är normal, där ingen skulle säga upp sitt jobb bara för att hon får barn, där ingen skulle använda uttrycket shoo ga nai (det kan inte hjälpas) om allt som behöver ändras.
Jag älskar Japan, det gör jag verkligen, men vissa saker är bara helt galna. Jag som alltid har hatat revolutioner blir nästan lite revolutionär av att bo här.
Johanna
Maj 2008Posted by Johanna Sat, May 24, 2008 22:14:54
Igår var det Sweden Study Fair på mitt universitet. Det är en Sverigetemadag som går varje år, men på olika ställen. Tidigare har den mest varit i Tokyo, på svenska ambassaden (ni som har läst bloggen ett tag kommer kanske ihåg när jag åkte till ambassaden i september förra året. Det var iaf förra språkdagen). Den här gången var det dags för Osaka att göra reklam för Sverige.
Förutom alla oss på svenska avdelningen på universitetet var Stefan Norén, Sveriges ambassadör, och några andra från ambassaden där. Dessutom kom Monika Wirkkala från Svenska institutet hit, hela vägen från Sverige, för att hålla ett föredrag. Det var full rulle hela dagen med föredrag, samtal, luncher...Bilden här ovanför är från sista punkten för dagen: frågor och svar om Sverige. På scenen finns jag, några av mina kollegor och några studenter som har bott i Sverige.
När allt var avslutat gick institutionen + gäster och åt middag på en fantastisk restaurang som heter Ume no hana (plommonblomma). Det är en tofurestaurang. Allt är gjort av tofu där. Jag älskar tofu, och det här är en ganska lyxig restaurang, så tofun var otroligt god, alla 35 rätter eller vad det var vi åt (jag har väl skrivit om hur mycket mat man alltid får på japanska restauranger). Älskar tofu! Jag ska bli en tofu i mitt nästa liv. Nej vänta, det var nog inte så genomtänkt...
Johanna
