miyakojima
Mars 2009Posted by Johanna Tue, March 31, 2009 23:57:47
Nu är jag precis hemkommen från Miyakojima, en av de öarna i Okinawa som ligger längst bort från fastlandet, precis vid Taiwan. Det var underbara 4 dagar. Shit vad jag gillar Okinawa. Det är precis som om man har tagit allt som är schysst och trevligt med Japan och plockat bort allt det dumma och tråkiga och så har man Okinawa. Det är så avslappnat. Jag såg inte en enda businessman under 4 dagar!
Vi hyrde en liten gul bil som vi åkte runt med på vår ö.
Miyakojima är inte så stor, men det finns lite saker att göra. Vi åkte båt med glasbotten, kollade in hur man gör miyakojimasalt, åt lokal mat och drack lokal öl. En dag när vi var ute och turistade råkade vi hamna på en strand precis när det var sjögräsplockningsdags, och blev bjudna på nyplockat sjögräs i massor av varianter. 
På Miyakojima odlas det väldigt mycket sockerrör, och som tur var fanns det en sockerrörsjuiceman som slängde in en pinne i juicemaskinen till mig i samband med sjögräsätningen. Inte så att sjögräset var äckligt, bara lite småslajmigt.
Miyakojima har världens bästa stränder och världens finaste hav. Sanden är så vit att man blir bländad och havets färg har så många nyanser att det inte går att räkna. Det är helt proppfullt av koraller, i princip alla levande, och det räcker att man simmar ut bara en liten bit så har man en massa nemofiskar överallt. 
På kvällarna var vi antingen ute på ”stan” (=byn) och åt, eller så lagade vi middag på vårt vandrarhem. Killen i det blonda håret här nedan är ägaren till vandrarhemmet. Roliga händelser med honom är t.ex. när vi första kvällen var ute på en restaurang och han drack ganska mycket vin, så han glömde bort hur många vinflaskor han hade beställt in, vilket i sin tur ledde till att han, när han skulle gå på toa, gick ut genom fel dörr och hamnade utanför restaurangen och passade på och vila lite på en bänk. När han hade sovit därute i nästan en timme väckte någon honom och han kom tillbaka in igen, där vi satt och undrade hur länge man kunde vara på toa egentligen.
En annan kul grej var sista kvällen när han helt plötsligt hittade ett kvarglömt paket med hårfärg och bara skulle kolla hur hans hår såg ut när det var svart. Det blev väl ganska bra, förutom att större delen av hans ansikte också blev svart.
Vi gjorde väldigt många schyssta grejer under våra få dagar på Miyakojima och jag blev helt tagen av hur otroligt fint det var där. Jag är ganska säker på att jag kommer åka dit igen, snart.Johanna
- Comments(0)http://www.hantus.se/#post380
I övermorgon åker jag till Okinawa, eller närmare bestämt till Miyakojima, en liiiten ö som ligger en halvtimme med flyg från Naha. Jag har velat åka till Okinawa sedan jag var 10 och såg Karate Kid första gången. Jag kommer att vara borta i 4 dagar, hemma på tisdag kväll alltså. I morgon är det avskedsfest för Bente och en massa annat hela dagen, så jag vet att jag inte kommer blogga då. Därför blir det hejdå nu och jag återkommer efter tisdag med rapporter från Okinawa.
Eller varför inte i någons knä?
Ensamkuddarna - en självklar hit.
Jag vet inte hur bra det hjälper. Jag vet bara att läkarna säger till allergikerna att använda dem, och det gör de. De allra flesta använder de vanliga vita klassikerna, men det finns ju så många som är så mycket roligare! Som den här med krusiduller:
Eller vad sägs om en Kitty-chanmask?
Fast min absoluta favorit är den här:
Tänk att springa omkring med den på gatorna i Malmö. Jag ska starta importfirma.
Efter ceremonin delar lärarna ut diplom och betyg och några särskilt duktiga studenter får priser. Den bästa svenskstudenten får ett pris från ambassaden. På kvällen är det fest tillsammans med lärarna. Igår var festen på Hotell Hilton. Till festen klär de flesta om sig till mer otraditionella kläder.
Lärarna håller tal och får presenter. Jag fick ett jättefint album med foton på studenterna och saker vi har gjort tillsammans och jättegulliga hälsningar från alla.
Festen följs av efterfest på en izakaya i några timmar, och efter det blir det efterefterfest många timmar till (de trötta lärarna masar sig hem innan denna sista tillställning). Det var en mycket trevlig dag, hela dagen, och det är inte utan att jag är lite seg idag. Tack Aya för lånet av bilderna!
Man kan också kolla in 
Fernanda och jag letade mest 
Jag kom hem med de här två:
+ några tillskott till 
Johanna
Man kan skruva på toppen och ställa in den så att den låter lite mindre när man klickar. Ja det är väl värt att betala en tia mer för.
eller vad sägs om bulle fylld med currygryta (ofta helt friterade bullar). 
Jag älskar de här bullarna. De är så underbart äckliga. Men det bästa av allt är att de också finns som barnprogram: Anpanman.
Anpanman är ett av de mest populära barnprogrammen i Japan. Det handlar om en superhjälte som heter just Anpanman (an = anko = den där söta böngrejen, pan = bröd, man = man). Han har ett huvud som är gjort av anpan, bulle fylld med anko alltså. Enda sättet att stoppa honom är att hälla vatten på honom eller göra hans huvud smutsigt. Då måste han genast hem till sin pappa, Farbror Sylt (Jam Ojisan) så bakar pappa ett nytt brödhuvud till honom så kan han flyga iväg igen. Anpanmans superhjältekompisar är t.ex. Currypanman (currybrödmannen så klart) 
och Melonpanna (Melonbrödstjejen). Fiende nummer ett är Baikinman (Bakteriemannen)
Ja, så roligt kan man ha det med lite mackor.