tsunami
Februari 2010Posted by Johanna Sun, February 28, 2010 10:51:58Jag masade mig upp på morgonen för att titta lite på NHK:s bristfälliga OS-rapportering bara för att mötas av katastrof-tv. Det är nämligen en tsunami på väg, en ganska stor en. Om och om igen upprepas meddelandet om att jordbävningen i Chile har orsakat en tsunami och att den kommer till Japan i eftermiddag. Värst blir det i norra Honshu med 3 meter hög tsunami. Här nere blir den förmodligen ”bara” runt 1 meter. Alla som bor eller befinner sig vid kusten måste förstås åka därifrån. Jag bor i bergen och är säkrare än säkrast. Bäst att hålla sig hemma idag då. Vid halv fyra eller fyra i eftermiddag kommer den till Osaka, men allra värsta områdena drabbas redan vid halv två. Ska nog hålla tv:n igång idag.
Johanna
- Comments(2)http://www.hantus.se/#post513
Efter min fantastiska Singaporetur tog jag några dagar i Bali. Det är bara två timmars flygtur dit, så det blev en trevlig omväg hem. Min hotellpool var toppen.
Hotellet var ett spahotell (som alla hotell på Bali) och jag spenderade ganska mycket tid just i spaavdelningen.
Jag var där bland annat för att surfa, så första dagen hade jag en heldag med Erik, min lärare. Vågorna var fina och ganska snälla, så Erik tyckte efter halva dagen att vi skulle åka till ett roligare ställe. Jag och brädan blev inslängda i bilen och vi körde söderut till höga vågor. Jag tror att det var den här eftermiddagen som gjorde att jag fortfarande har träningsvärk i konstiga muskler precis överallt. 
En del turister med godis i fickorna blev jagade.
I Ubud ligger en stor gammal traditionell marknad och även det kungliga huset.
En dag tog jag mig en åktur runt ön med Nummer fyra (han hette något annat svåruttalat, men namnet betydde att han var nummer fyra i syskonskaran. Eftersom jag envisades med att kalla honom Nummer fyra blev jag kallad Made = nummer två i ordningen bland syskonen) och han visade mig runt bland kaffeplantager, silversmedjor och terassrisfält:
Bali var trevligt på alla sätt och vis och jag hade många roliga samtal med både Nummer fyra och med Erik. Över en Bintang (den lokala ölen, Balis stolthet) med Nummer fyra berättade han om sitt liv och hur det var att leva på Bali. Det är inget lätt, och framförallt inget fritt liv att leva som hindu på Bali. Allt kretsar kring hembyn, och så fort man har gift sig är man bunden till byn. Man kan aldrig flytta från Bali för då blir man utesluten och kan inte komma tillbaka. Jag tyckte att det kunde vara ett effektivt sätt att stoppa befolkningsminskningen i Japan.
Det har nog inte undgått någon att jag blev störtförälskad i Singapore. Det var en stad som var så rolig att vara i och som bjöd på så många överraskningar att jag måste åka dit igen. Snart!
Singapore är en mycket blandad stad med invånare från jordens alla hörn. Största delen är kineser, och eftersom det kinesiska nyåret var alldeles nyligen fanns det mycket nyårsfirande och nyårsceremonier överallt.
Singapore är mest känt för alla sina förbud mot en massa saker. Ett av dessa är att man måste gå på övergångsställena och att man inte får gå mot röd gubbe. Det verkade bara vara jag som följde reglerna när det gällde detta.
Ett annat känt förbud är tuggummiförbudet. Man får varken köpa, sälja eller tugga tuggummi i Singapore (såvida man inte har läkarintyg). En kväll, när jag satt nere vid vattnet och sippade på en Singapore Sling hade jag ett bord med 17-åriga Singaporetjejer bredvid mig. Singapore har många officiella språk, och en otroligt rolig blandning har uppstått, en dialekt som kallas ”Singlish”. Det är engelska på sätt och vis. Man förstår en del, men grammatiken är annorlunda, och framförallt innehåller den så otroligt mycket kinesiska, malaj, tamil och annat inblandat att det är omöjligt att förstå. Tjejerna snackade på och jag tjuvlyssnade, ända tills jag blev upptäckt och tjejerna bytte till vanlig engelska och frågade var jag var ifrån och varför jag drack Singapore Sling som ”smakar som hostmedicin” (det tycker jag också, men jag gillar hostmedicin). Tjejerna var upproriska tonåringar och tuggade tuggummi som de hade köpt i Taiwan. Visst, man får inte tugga i Singapore, men det är ett förbud som respekteras ungefär lika mycket som lamptvånget på nattcyklar i Sverige. Men kolla in vad regeln har lett till. Har ni någonsin sett en så här tuggummifri trottoar:
I Singapore finns flera olika etniska området, Little India, Chinatown, Arab Quarters osv. Little India var full av fantastiska affärer, restauranger och roliga människor. Det var som att vara i Indien, men att slippa trängslen och lukten. Arab Quarters är en lugn och avslappnad del i närheten av Little India, med mängder av mysiga gränder och med en mycket fin moské.
Shishalukten ligger tung här, och området är fullt av trevliga affärer och kaféer.
Givetvis dyker ett svensk kafé upp, och så klart med namnet ”Fika”. Undrar hur många sådana det finns i världen? Det känns som om de finns var man än är. De sålde halalkanelbullar som var mycket goda.
Singaporemänniskor är lika galna i mat som de flesta asiater, och otroligt god mat finns det där också. Eftersom det är ett land med så blandad befolkning är matkulturen också blandad, men en del lokala specialiteter finns, som den här, Singapores egen currylaksa:
Fikshuvudcurry är en annan specialitet, en som jag egentligen inte hade tänkt testa (ärligt talat, hur kan man sälja något med ett sådant namn?) men efter en lång diskussion med ett gäng gubbar i Little India, gubbar som hävdade att det skulle bli det godaste jag någonsin kommer att äta (+ att de bjöd) blev det en sådan. Det var så sjukt gott att jag köpte en till dagen efter.
Jag gillar Singapore Sling, trots medicinsmaken, och alla guideböcker pekar med hela handen mot Raffle's Hotell. Raffle är snubben som bestämde att Singapore var brittiskt i slutet av 1800-talet, och han mer eller mindre formade staden så som den ser ut idag. Hans hotell är ett riktigt gammalt hus som andas förra sekelskiftet. Där hängde Charlie Chaplin och Rudyard Kipling, och där uppfanns också den numera så kända Singapore Sling. Det är ett äventyr att vara där och det känns som om man befinner sig i en helt annan tid, en tid med vita kostymer och stora hattar. Det bör göras av kulturella skäl, men eftersom allt kostar fem gånger så mycket som var som helst annars i Singapore tycker jag att en ganska kort besök är ok.
Läkerol är en hit i Singapore. Överallt såldes de, i hur många smaker som helst. Finns denna i Sverige?
Denna sorten var det äckligaste jag har testat någonsin:
Singapore ligger nästan mitt på ekvatorn, så det är ständig sommar. Det finns så mycket växter och exotiska djur att man knappt kan ta in det. Jag åkte på Singapore Zoos nattsafari. Det var skitkul. Man fick åka runt och titta på djur som är aktiva på natten och se dem i deras mer naturliga miljö. Ett mycket mycket roligt ställe.
Jag är fullt medveten om att Singapore bara är en demokrati på pappret och att det finns en mängd tvivelaktigheter när det gäller styret av landet. Jag är kulturimperialist och tycker att sådant är kasst. Men jag fascineras över vad man har kunnat göra med landet på detta sätt. Det är social ingenjörskonst på hög nivå. Det är ett otroligt säkert land. Jag måste spendera mer tid där, lära känna fler människor och gräva mig lite djupare än vad jag hann under mina få dagar. Kanske har jag hittat mitt framtida hem?
Det var verkligen något av det finaste jag har varit med om. Fullständigt oförglömligt.
Morinaga's Caramel är egentligen en gräddkola, väldigt god, som nu har kommit ut i dryckform. Jag fick den av en kille som arbetar på universitetet, på administrationen tror jag. Grejen är att jag inte riktigt vet. Jag har träffat honom som hastigast en eller max två gånger och aldrig pratat med honom. Men ryktet om mitt knepiga intresse nådde honom och han gick iväg och köpte den här till mig, som ett tillägg till samlingen. Vilken sötis! Och drycken är en riktig sötis den också. Jäkligt god, en av de bästa jag har provat, men jag har borstat tänderna tre gånger efter jag drack den. Hallå karies!
Det är en mörk öl, och givetvis en aning söt, men den inte bara luktar choklad, den smakar choklad också. Jag är en stor motståndare till smaksatt öl (vi minns väl citronölen och körsbärsölen, öööörk) men den här funkar. Åtminstone en. Till efterrätt. Mindre kalorier än choklad och man blir lite full dessutom. Ekonomiskt på mer än ett sätt alltså.