huliganerna
Januari 2010Posted by Johanna Tue, January 12, 2010 16:46:24Det finns ett gäng högstadiekillar, som jag brukar kalla ”huliganerna”. De cyklar till skolan ungefär samtidigt som jag cyklar till jobbet, och vi brukar mötas vid ungefär samma ställe. Gänget består av 6-7 killar och de cyklar som fullständiga dårar, på trottoarer, på gatan, mot trafiken, mitt in bland folkmassor...
Grejen är att jag brukar stöta ihop med dem precis på en gata som är lite jobbig att cykla på. Det är massor av barn på trottoaren på väg till sin lågstadieskola, massor av bilar på vägen på väg till samma lågstadieskola för att lämna av barn eller på väg till jobbet. Folk och bilar överallt, och ingen följer några regler. Det är en besvärlig, och ganska lång gata, att ta sig fram på. Min lösning har blivit huliganerna. Att hamna bakom dem är en fröjd. De plöjer upp allt framför dem, och det är bara att hänga på och låtsas som ingenting, och glajda den jobbiga gatan fram utan problem.
Detta har tydligen inte gått helt obemärkt förbi. Huliganerna, som jag numera vet heter Ryu, Hiro, Jooji bland annat, stannade och presenterade sig i morse. Vi hade ett litet snack om allt möjligt (när man pratar med högstadiekillar slipper man ofta de gamla vanliga tråkiga frågorna om ögonfransar och mat) och sedan sa de att jag skulle hänga på, och jag hängde på. Vi sa hejdå vid gatans slut när de skulle rakt fram och jag vek av mot bergen, men jag tror att jag har fått nya kompisar. Huligankompisar.
Johanna
- Comments(2)http://www.hantus.se/#post493
